Gåvoavdrag i Sverige jämfört med Frankrike

06 februari 2012

En ny skattelag har införts fr.o.m. januari 2012: lagen om avdragsrätt för ideella gåvor ((2011:1269).

En lag som anger snäva gränser men som ändå är ett positivt genombrott.

Lagen medger en skattereduktion på 25 % av gåvobeloppet och uppgår till högst 1 500 kr per person och år.  Det högsta belopp som kan ge skattereduktion är alltså 6 000 kr och den minsta summan som ger rätt till avdrag är 200 kr. Ändamålet skall vara hjälpverksamhet bland behövande samt främjande av vetenskaplig forskning.

Man kan jämföra med t.ex. Frankrike som haft sin skattereduktion för gåvor i flera år med en reduktionen  som motsvarar  66% av gjorda utlägg upp till 20% av beskattningsbar inkomst.

Men trots sin snävhet är det välkommet och positivt med en lag som nu ger även svenska medborgare möjlighet att dra av för ideella gåvor.


Juholt siktar mot höjda skatter.

12 mars 2011

”Den som står i solskenet har en skyldighet att sträcka ut sitt paraply till dem som står i regnet”, säger den tilltänkte ledaren för Socialdemokraterna Håkan Juholt.

Om det nu är så att han med detta menar att skatterna borde höjas, kan man undra om han inte känner till svenska skatteregler.

Sverige har den högsta inkomstskatten i EU.

På inkomstdelar över 384 600 kr/år (=  en månadslön på 31 525) utgår 20 % i statsskatt ovanpå kommunalskatten på ca 32%, dvs en skatt på 52 %.

På inkomstdelar över 545 200 kr/år (= en månadslön på 44 689 ) är statsskatten 25%, dvs en skatt på ca 57 %..

Sverige bör sträva efter att nå EU:s genomsnittliga skattenivå och det betyder sänkt skatt, inte höjd.


Socialdemokraternas kriskommission

16 februari 2011

Socialdemokraternas kriskommission har nu lämnat sin rapport. En av slutsatserna i rapporten är att det kan bli nödvändigt med höjda skatter.
Att socialdemokraterna talar om att höja skatterna är inte så överraskande, det är ju trots allt deras affärsidé men man kan ändå fråga sig hur de kan leva i en sådan glasbubbla.
Sverige är inte en isolerad ö utan ett land i global konkurrens och en av 27 medlemmar i den Europeiska Unionen.

Vi har redan den högsta marginalskatten i världen och tillsammans med Danmark högst skattetryck av OECD-länderna.
Men detta räcker inte för socialdemokraterna.Det är inte högt nog.


Veronica Palm (S) vill ha förmögenhetsskatt på ”stillastående kapital”.

01 februari 2011

”Jag vill” är en fras som ofta återkommer när  Veronica Palm (S) talar och så var det också i Ekots lördagsintervju den 30 januari. Att visa att man har en vilja är bra men är det inte kombinerat med kunskap blir det inte lika intressant och är det kombinerat med okunskap blir det pinsamt.

Veronica Palm ogillar skattesänkningar och vill återinföra förmögenhetsskatten. Hon ”vill inte motverka tillväxt” och därför beskatta kapital som är ”stillastående, som finns i byrålådan”.

På Tomas Rambergs upprepade frågor om vad det var för kapital som stod still och inte gjorde nytta hade hon inget svar och Rambergs påpekande att ett kapital på banken inte stod still utan användes till investeringar kunde hon inte kommentera. Det blev pinsamt att lyssna eftersom det framgick att Veronica Palm, riksdagsledamot och tillika vice ordförande i Riksdagens skatteutskott, inte hade ”en susning” om fakta.

Ramberg inriktade sig på att försöka utröna vad hon menade med ”stillastående kapital” och frågade aldrig hur hon hade tänkt sig att kontrollera och beskatta det som ”fanns i byrålådan”.  Det kunde han gott ha gjort men tyckte kanske att bilden av Veronica Palm som partiledarkandidat och skattepolitisk talesperson för socialdemokraterna blev tillräckligt tydlig ändå.


Sänkt kapitalskatt uppmuntrar sparandet

24 januari 2011

Skatterna är ett av de viktigaste politiska redskapen och skattesystemet är jämförbart med ett underjordiskt rotsystem, det förgrenar sig och finns under hela samhällsytan för att ständigt bryta fram och påverka det mesta i våra liv.

Bostadsköpet är som regel den största och viktigaste ekonomiska satsningen som vi gör i vårt liv och då är det vanligtvis bara lån som gäller, inte egen insats. De svenska hushållen lånar 2 386 miljarder kronor.

För att många i stället ska kunna spara ihop ett bra startkapital och sedan betala av på sina lån måste skattebördan minska. För att många också ska vilja göra detta måste det också löna sig.

Jobbskatteavdragen är en fantastisk revolution i vårt skattesystem som ger mer beslutsutrymme åt den enskilde individen och gör det möjligt att bygga upp en buffert, men mer behöver göras som att höja brytpunkten och sänka kapitalskatten.

Det som avstås i omedelbar konsumtion för att bygga upp en säkerhet måste också löna sig att ha stående i form av sparande i bank eller i aktier.

Staten betalar 30%  av räntekostnaderna på ett lån men beskattar med  30%  avkastningen  på sparande i bank eller i aktier.

Här kan jag både instämma i Carl B Hamiltons debattinlägg på DN Debatt  i januari  om sänkt kapitalinkomstskatt och att råda bot på dagens  diskriminering av långsiktigt och  svenskt personligt aktieägande och citera ur min egen riksdagsmotion från oktober 2009.

En förändrad aktiebeskattning : MOT200910Sk507 (38 kbyte)

Det svenska skattetrycket på aktieägande är tre gånger högre än genomsnittet inom EU och OECD. Den som i Sverige riskerar sina pengar genom att investera i företag och nyttig verksamhet betalar 30% av sin kapitalvinst i skatt jämfört med EU-snittet på 13%.

Aktiesparandet som sparform behöver därför uppmuntras. Komplicerade skatteregler måste tas bort eller ändras och svensk aktiebeskattning närma sig EU-genomsnittet så att vi kan konkurrera med övriga medlemsländer


Mona Sahlin försöker slå ”röda dunster” i ögonen på väljarna.

29 oktober 2009

 Mona Sahlin hamrar nu återigen in, denna gång från scenen på socialdemokraternas partikongress, att regeringens skattesänkning, dvs de fyra jobbskatteavdragen går till ”den rikaste tiondelen av befolkningen”. Orden är ”själavård riktade till medlemmarna,” sade Melin på Aftonbladet. Vad än Mona Sahlin säger så kan sjuksköterskan eller metallarbetaren titta i sin plånbok och där finna ca 1500 kr mer i månaden efter skatt, dvs motsvarande en löneökning på 18000 beskattade kronor om året och ca  36 000 kr för en familj.

 Även om de rika fått något mer i kronor; en inkomst på 25 000 kr ger 1 567 kr medan en inkomst på 50 000 kr ger 1 658 kr, så är det procentuella utfallet 5 % för den högre lönen och 8 % på den lägre. Alla kan konstatera att en liknande skattesänkning eller löneökning har inte någonsin kommit dem till del.

 Och ser man inte pengarna när de finns, kommer man bestämt att se dem när de är borta, för bort kommer de om Lars Ohly får råda och får han inte råda så kommer i alla händelser det fjärde jobbskatteavdraget att försvinna .

Vem som helst som går in i skatteskalorna och tittar kan konstatera att det är ”röda dunster” som Mona Sahlin försöker slå i ögonen på väljarna, när hon talar om att skattesänkningarna bara går till de rika och att det inte är skatt efter bärkraft. Där finner man att en inkomst på 50 000 kr beskattas med    16 782 kr , medan inkomsten på 25 000 kr beskattas med 5 446 kr . Visst får den med högre inkomst ta sitta ansvar.

Genom att gå in i systemet kan man få en klar uppfattning och inte acceptera röda dunster.

 


Skatter och ideologi

18 oktober 2009

Frihet och ansvar

Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring.

Med alliansen har skattekvoten sänkts från 60% till 55,6%. Det är den största inkomstskattesänkningen i Sverige under decennier som gör att människor får behålla mer av sina inkomster och därigenom får större beslutanderätt över de egna intjänade pengarna. Människors egen beslutssfär ökar, och även deras ansvar. Här står alliansen och de rödgröna på helt olika ideologiska planhalvor.

Att sänka skatten är aldrig ”rätt” för (S),(V) och (MP). Medborgarnas pengar används alltid bättre och klokare av politikerna. Efter att tidigare varit emot, går de nu med på att låta de nuvarande tre jobbskatteavdragen stå kvar om de vinner regeringsmakten men de säger alla tre nej till det kommande fjärde avdraget.
Här är det inte den ideologiska inriktningen som avgör sällningstagandet utan ett ”under galgen beslut.”  Hade de rödgröna suttit vid makten och inte alliansen hade medborgarna inte fått se röken av några skattesänkningar.
I ett diskussionsprogram i Sveriges radio hörde jag för inte så länge sedan Göran Greider säga att ”vi har kommit till vägs ände beträffande skattesänkningar” och i riksdagens budgetdebatt sade Vänsterpartiet: ”vi säger nej till orättvisa skattesänkningar” och Mona Sahlin: ”den rikaste tiondelen tjänar på det samhälle Reinfeldt skapar.

Fakta och kunskap om hur det verkligen förhåller sig lär bli de rödgrönas värsta fiende. Effekten av jobbskatteavdragen har haft svårt att tränga fram och borde naturligtvis tydliggöras på lönebeskedet men nu tycks de flesta ha nåtts av insikten att det blir mer i plånboken varje månad och varför det blir det.
För ett vårdbiträde blir det från januari 2010 med det fjärde jobbskatteavdraget totalt 1 480 kr i månaden mer i plånboken.
Fakta är också att det är de med låga- och normala inkomster som har fått de största skattelättnaderna av jobbskatteavdraget i förhållande till den egna inkomsten.
Sänkt skatt som andel av en månadslön på 21 900 kr är 6,8 % medan den sänkta skatten som andel av en månadslön på 57 000 kr är 3,1 %.

Om vi sedan jämför Sverige med andra EU-länder har vi fortfarande, trots dessa skattesänkningar som de rödgröna är så mycket emot, en topposition i fråga om skattetryck. Sverige ligger för närvarande på andra plats i skattetryck efter Danmark, men snart är vi tillbaka på första plats, då Danmark är på väg att sänka sina skatter.
Här återstår mycket att göra.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.