Storebror ser dig och är missnöjd

Den 22 februari rapporterade TV att Trafikverket fotograferar registreringsnumret på bilar som trafikerar Skurubron. Trafikdata från vägkamerorna har sedan använts för att skapa ett register över bilister som brukar ta vägen över bron. Ett enkelt och effektivt sätt att nå denna målgrupp och inte behöva gå ut med allmän information.

Avsikten är att kunna göra hembesök hos dem som enligt Trafikverkets mening i onödan trafikerar bron för att genom samtal övertyga dem om att de skall ändra sina trafikvanor.

Vägverket vet alltså att jag har åkt på bron, när jag gjorde det och antagligen också hur dags och vill nu komma hem och lämna synpunkter. Har Trafikverket verkligen rätt att från trafikkameror sortera fram enskilda individer och bygga upp ett register?

Det hela inger en krypande känsla av obehag. Storebror ser dig och är inte nöjd. Du måste ändra dig.

En integritetsinskränkning har tillåtits med ett specifikt, avgränsat syfte, som naturligtvis är ett gott syfte,    t. ex. att fotografera bilarnas registreringsnummer och koppla dem till tid och plats för att på så sätt komma åt ”fartsyndare” eller för att kräva trafikavgift.

Sedan kommer man på ytterligare ett användningsområde för den insamlade informationen, ett register över brotrafikanter, också detta med ett gott syfte – att minska trycket på Skurubron –

och så går vi aningslöst vidare i uppbyggandet av ett kontrollsamhälle.

I vår motion till Riksdagen Förstärkt personlig integritet 2009/10:K290 av Betty Malmberg och Marianne Watz (m) Behandling av 2009/10:K290 MOT200910K290 (45 kbyte) skriver jag tillsammans med Betty Malmberg:

”Kontrollnätet kring medborgaren dras åt och blir allt finmaskigare. För att kunna fatta goda och överblickbara beslut, och för att få bättre kunskap om hur olika förslag påverkar den personliga integriteten, anser undertecknade att det är viktigt att genomföra konsekvensanalyser innan besluten fattas. Vi anser att alla frågor som på olika sätt berör eller kan påverka den personliga integriteten framdeles måste prövas rutinmässigt och skriftligt och att en sådan analys ska åtfölja beslutsförslagen på alla beslutande nivåer, precis såsom sker med konsekvensanalyser i frågor som rör miljö.

Socialdemokraternas kriskommission

Socialdemokraternas kriskommission har nu lämnat sin rapport. En av slutsatserna i rapporten är att det kan bli nödvändigt med höjda skatter.
Att socialdemokraterna talar om att höja skatterna är inte så överraskande, det är ju trots allt deras affärsidé men man kan ändå fråga sig hur de kan leva i en sådan glasbubbla.
Sverige är inte en isolerad ö utan ett land i global konkurrens och en av 27 medlemmar i den Europeiska Unionen.

Vi har redan den högsta marginalskatten i världen och tillsammans med Danmark högst skattetryck av OECD-länderna.
Men detta räcker inte för socialdemokraterna.Det är inte högt nog.

Ta inte bort vindkraftsvetot

Den 3 februari uttalade sig miljöminister Andreas Carlgren (C) i Svenska Dagbladet och hotade att avskaffa kommunernas vetorätt rörande vindkraftsetablering. SvD skriver:

Andreas Carlgren anser också att man måste ta bort det kommunala vetot som det fungerar i dag då det gäller vindkraftutbyggnaden. Med vindkraften finns det en växande konflikt när det gäller behovet av förnybar energi och det lokala självstyret.
”Med respekt för självbestämmandet finns det försörjningsfrågor där det nationella intresset måste gå före. Det tar man för självklart när det gäller stora anläggningar, men inte för små. Här måste vi få en förändring så att kommuner inte bara lyssnar på opinioner och säger nej utan även försöker lösa konflikterna. Går inte det kan det bli aktuellt att ta bort kommunens vetorätt”, säger Andreas Carlgren

Menar Andreas Carlgren att alla kommuner ska rätta in sig i ledet och att om kommuner låter hänsynen till opinionen, till naturmiljön och till de boendes miljö leda fram till ett nej till vindkraftsetablering så kan det bli aktuellt att ta bort vetorätten?

Sverige är ett av de största länderna i Europa. Det måste vara möjligt att finna platser för etablering som inte är olämpliga och som kan accepteras av kommunen och dess invånare.

Kan inte exploatören finna sådana platser i dialog med de berörda bör kommunen också fortsättningsvis kunna lägga in sitt veto.

Inget statligt engagemang för världsberömde Jussis 100-årsjubileum.

För hundra år sedan föddes Jussi Björling, en av världens störste tenorer, den störste.

När den brittiska tidskriften Classic CD vid millennieskiftet rankade världens bästa sångare genom tiderna hamnade den svenske tenoren Jussi Björling i topp.

Varje gång jag lyssnar blir jag hänförd av hans skimrande, glänsande stämma. Hans innerliga tolkning av sånger som Trollsjön och Tonerna eller av arior ur Aida och Pärlfiskarna går rakt in i hjärtat.

I januari var det stor jubileumskonsert i Wien och under 2011 kommer Jussi Björlings minne att firas med både konserter och föredrag på flera håll i världen.

I hans hemland Sverige borde intresset och uppmärksamheten vara enorm för vår världsberömde tenor som verkligen har gjort det som vi så ofta efterlyser i kulturella sammanhang  -”satt Sverige på kartan” .

Jussi Björlingsällskapet har uppvaktat kulturdepartementet om önskemål om statligt engagemang i 100-årsjubileet, ansökt om anslag från Statens kulturråd på 1,5 miljoner kronor, föreslagit att Posten skulle låta trycka ett frimärke med Jussi Björlings bild på  – men utan framgång.

Jubileumsfirande blir det ändå tack vare privata sponsorer och alla större operainstitutioner och konserthus i Sverige tänker fira 100-årsjubileet med speciella program.

En mycket betydelsefull och viktig markering är att Kung Carl XVI Gustav är beskyddare av Jussi Björling-jubiléet 2011.

Jussi Björling nådde toppen och har stannat där, ännu 50 år efter sin död

Veronica Palm (S) vill ha förmögenhetsskatt på ”stillastående kapital”.

”Jag vill” är en fras som ofta återkommer när  Veronica Palm (S) talar och så var det också i Ekots lördagsintervju den 30 januari. Att visa att man har en vilja är bra men är det inte kombinerat med kunskap blir det inte lika intressant och är det kombinerat med okunskap blir det pinsamt.

Veronica Palm ogillar skattesänkningar och vill återinföra förmögenhetsskatten. Hon ”vill inte motverka tillväxt” och därför beskatta kapital som är ”stillastående, som finns i byrålådan”.

På Tomas Rambergs upprepade frågor om vad det var för kapital som stod still och inte gjorde nytta hade hon inget svar och Rambergs påpekande att ett kapital på banken inte stod still utan användes till investeringar kunde hon inte kommentera. Det blev pinsamt att lyssna eftersom det framgick att Veronica Palm, riksdagsledamot och tillika vice ordförande i Riksdagens skatteutskott, inte hade ”en susning” om fakta.

Ramberg inriktade sig på att försöka utröna vad hon menade med ”stillastående kapital” och frågade aldrig hur hon hade tänkt sig att kontrollera och beskatta det som ”fanns i byrålådan”.  Det kunde han gott ha gjort men tyckte kanske att bilden av Veronica Palm som partiledarkandidat och skattepolitisk talesperson för socialdemokraterna blev tillräckligt tydlig ändå.