Antalet databaser med känsliga uppgifter om medborgarna kommer att utökas genom ett nytt lagförslag av Regeringen.
Den nya datalagen ger IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ) rätt att bygga upp egna databaser om den svenska befolkningen. Uppgifter om bland annat människors hälsa, etniskt ursprung, medlemskap i fackföreningar och inkomst ska rymmas i databasen.
Justitiekanslern och Datainspektionen är kritiska.
Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund:
Det finns ju väldigt många utvärderingsmyndigheter och om alla dem egentligen har samma behov av egna databaser som IFAU har, då är risken att vi får ett samhälle med en stor mängd databaser med känsliga personuppgifter runt om i statsförvaltningen och i universitetsvärlden. Och då är det mycket stora risker för integritetsintrång.
Det finns nästan alltid ett gott syfte med en föreslagen integritetsinskränkning. I detta fall är syftet att se till att forskningsmyndigheten IFAU har tillgång – på ett rättsligt sätt genom lagstiftning – till relevanta uppgifter.
Så växer det fram allt fler register, vart och ett nödvändigt för just den myndigheten, för det specifika syftet.
Som generaldirektören för Datainspektionen säger: Det finns ju väldigt många utvärderingsmyndigheter.
Kontrollnätet kring medborgarna dras åt och blir allt finmaskigare genom nya lagar och ny teknik. Ett steg leder vidare till nästa steg.
Vi måste ha en helhetssyn där konsekvenserna av olika beslut vägs samman Alla frågor som på olika sätt berör eller kan påverka den personliga integriteten bör sättas i relation till tidigare fattade beslut.
Att bygga upp omfattande system som inte behövs för samhällets säkerhet över medborgare som inte lämnat sitt tillstånd, leder rakt in i kontrollsamhället.
Motion 2009/10:K290 Förstärkt personlig integritet – Riksdagen